16.9.2021

Markus Hammarström sadlade om från polis till säkerhetschef: Han vill göra Vanda tryggt för alla

Säkerhetschefen Markus Hammarström jobbar med att försöka förutse och förbereda sig på oväntade händelser.
– Jag tror att det behövs kriser med jämna mellanrum för att upprätthålla en viss nivå på hur man jobbar med säkerhetsfrågor, säger Hammarström.

När vardagen rullar på, hamnar krisberedskap och förebyggande arbete lätt i skymundan på arbetsplatser. Markus Hammarström, 45, vet ändå att prioriteringarna kan ändra över en natt.

Säkerhetschefens egen karriär inom Vanda stad fick en flygande start på grund av coronaepidemin. När staden grundade en coronakrisgrupp i mars 2020, hade Hammarström hunnit vara en vecka på sitt dåvarande jobb som poliskoordinator.

– Tanken var att jag skulle vara en länk mellan polisen och Vanda stad. Uppgiften blev mer angelägen än jag kunnat ana.

På lång sikt strävar Markus Hammarström efter att bygga upp en säkerhetskultur som genomsyrar hela stadens organisation. I nuläget går det mesta av hans arbetstid åt till distansmöten.

Att jobba med säkerhetsfrågor under en pandemi är lite som att röra sig i ett väglöst landskap. Miljön har varit obekant och stegen trevande.

– Dessutom fanns det redan före coronan behov av att se över hur man jobbar enhetligt och långsiktigt för att göra staden trygg för alla, säger Hammarström.

Även om hans arbete är ansvarsfullt, ger han ett avslappnat intryck. I stället för kostym är han ledigt klädd i jeans och t-shirt. Jobbet som säkerhetschef sker snarare i skymundan än vid representationsmiddagar.

Finns jobb för fler

Hammarström har tidigare jobbat som ordningspolis, ekobrottsutredare och undersökningsledare. Polisyrket var hans långtidsdröm.

– Trots att jag inte kom in till polisyrkeshögskolan på första försöket, hade jag ingen plan B, säger Hammarström.

Han uppfattar sitt nuvarande jobb som en naturlig karriärsutveckling och ser det inte som ett svek mot polisyrket.

– När den tidigare säkerhetschefen slutade vid årsskiftet kunde jag inte låta bli att söka jobbet. Vanda är Finlands tredje största stad och redan det gör utgångsläget unikt.

En av Hammarströms första chefsuppgifter var att bygga upp ett säkerhetsteam och en enhetlig säkerhetspolicy. I dag har han fyra medarbetare: två säkerhetsexperter, en poliskoordinator och en coronakoordinator.

Arbetsbilden är bred och utförandet söker ännu sin form. På lång sikt är målet att bygga upp en säkerhetskultur som genomsyrar hela stadens organisation.

– Säkerhetsteamet skulle ha jobb för minst lika många till.

Hammarström och hans kolleger fungerar som sakkunniga och ger stadens anställda tips om hur de kan införliva säkerhetsaspekter i det dagliga arbetet.

– Vi hjälper till exempel skolor att jobba förebyggande. Dessutom ger vi råd inför egentliga krissituationer och för eftervården av dem. Arbetsplatserna måste ändå själva göra upp sina handlingsplaner, det är inte vårt jobb. 

Hammarström påpekar att säkerhetsteamet är på tok för litet och att det skulle finnas jobb för minst lika många till.

Från backspegel till framtidsvyer

Som brottsutredare tittade Hammarström i backspegeln och redde ut vad som hänt tidigare. Nu blickar han framåt och försöker förutspå möjliga scenarier samt hitta lösningar på dem.

Arbetet påverkas också i högre grad av politik än vad det gjorde inom polisens linjeorganisation.

– Det gäller att hålla tungan rätt i mun och känna till vilka beslut som fattas av tjänstemän och vilka som fattas av politiker.

Han ser ändå polisyrket som en bra grund för jobbet som säkerhetschef och har haft nytta av att vara stresstålig och kunna reagera snabbt på oväntade kriser och förändringar.

– När jag inte släcker bränder försöker jag skriva rapporter och göra upp planer. Ibland multitaskar jag för att samla information och kunna reagera på förfrågningar i realtid.

Markus Hammarström ser marginaliseringen av ungdomar som det största hotet mot säkerheten i Vanda på lång sikt. Det finns redan nu tecken på att organiserad brottslighet, missbruk och våld har blivit vanligare i yngre åldersgrupper.

Hammarströms arbetsrum finns på andra våningen i Vanda stadshus i Dickursby. Förutom en liten soffa upptas det mesta av utrymmet av ett skrivbord med två datorskärmar. Papper och mappar lyser med sin frånvaro.

– Om jag får ett pappersdokument, skannar jag det. Jag gillar att jobba digitalt och ha allt i ordning på arbetsbordet.

Merparten av hans arbetstid går åt till distansmöten. Just nu kretsar alla uppgifter på ett eller annat sätt kring coronan.

– I början hade vi krisgruppsmöte varje dag, numera samlas jag med stadens ledning och sakkunniga inom social- ochhälsovård för en lägeskontroll några gånger i veckan.

Intressanta uppgifter viktigast

Markus Hammarström tror att pandemin fått staden att inse vikten av att ha en viss krisberedskap och att säkerhetsarbetet snarare kommer att stärkas än försvagas i framtiden.

– Jag har en lite cynisk syn och tror att det behövs kriser med jämna mellanrum för att upprätthålla en viss nivå på hur man jobbar med säkerhetsfrågor.

Han befarar att följderna av coronan kommer att märkas av ett bra tag efter att själva epidemin klingat av. Speciellt oroar han sig för hur restriktionerna under de senaste åren påverkat de ungas inlärning och framtid – och därmed även samhällets stabilitet.

– Status och position har aldrig varit lika viktiga för mig som intressanta uppgifter.

– Det finns redan nu tecken på att organiserad brottslighet, missbruk och våld har blivit vanligare bland unga. Det ökar i sin tur risken för extremism samt riktade trakasserier mot tjänstemän och politiker.

Vad Hammarström själv gör i framtiden återstår att se. Han misstänker att han knappast kommer att jobba som säkerhetschef under de 25 år som återstår av arbetskarriären.

– Det är uppfriskande att komma bort, man får nyttiga lärdomar om både sakfrågor och sig själv. Status och position har aldrig varit lika viktiga för mig som intressanta uppgifter.